All organisatorisk verksamhet ska ha en tydlig målbild och en strategi för att nå dit. Vidare behövs en utvärdering av resultatet av strategin. Nåddes målet?
Tittar vi närmre på hur djurskyddet på Länsstyrelsen bedrivs så ser vi hur enskilda aktörer driver en egen agenda utan insyn av överordnade. Istället finns en påhejad aktivistisk inställning av överordnade.
Målet är inte alls ökad djurvälfärd utan att sätta dit djurägare.
”Alla djurägare är djurplågare. Det gäller bara att sätta dit dem”! som en enhetschef lär ha uttryckt saken.
Som vi ser gör länsstyrelserna aldrig några utvärderingar om några djur får det bättre av länsstyrelsernas aktiviteter. Några sådana oberoende siffror finns inte. Däremot finns mängder av exempel där djur far illa av länsstyrelsernas tvångsåtgärder samt att djurägare drabbas av för tidig död.
Detta destruktiva arbete kostar enorma summor i lidande och pengar.
Djurskyddet är snarare en täckmantel för annan strategi – att utrota den småskaliga och självständiga djurhållningen!
Resultatet är att det finns snart inga djur kvar i landet förutom stora djurfabriker.
Vill svenska folket ha det så?
Knappast!
– Detta är ett självmål av länsstyrelsen.
Man tar sig för pannan!
Djurskyddet är snarare en täckmantel för annan verksamhet – att utrota småskalig och självständig djurhållning!