IMG_4598
previous arrow
next arrow

Inte bara Länsstyrelsen har en utredningsskyldighet i varje ärende. Även Förvaltningsrätten ska utreda.

När ett beslut överklagas till en allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt, kammarrätt) gäller 8 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), som innebär en lagstadgad utredningsskyldighet för domstolen. 

– Officialprincipen i processen: Domstolen är inte passiv (som i tvistemål i allmän domstol) utan ska se till att målet blir ”så fullständigt utrett som dess beskaffenhet kräver”. Förvaltningsrätterna fullständigt ignorerar sin utredningsskyldighet. Djurägare är rättslösa.
Övergreppen fortsätter mot skötsamma djurägare. 

Hur många fler ska behöva dö innan Länsstyrelsen stoppas?

I juli sägs en ny lag om utökat tjänstemannaansvar träda i kraft.
Politiker talar om ansvar och rättssäkerhet.

Men verkligheten ser annorlunda ut.

Tjänstemannaansvar finns redan i svensk lag.
Ändå bryter myndigheter mot lagen utan konsekvenser.

Länsstyrelsens djurhandläggare kan ta djur, förstöra människors liv och skriva vad de vill i sina akter.
Domstolarna accepterar ofta deras version utan att ifrågasätta.

Var är ansvaret?

Om den nya lagen inte börjar tillämpas i verkligheten är den bara ännu ett politiskt löfte inför valet.

Utan ansvar fortsätter övergreppen.

Allt börjar med en anmälan.
Sedan skrivs en akt – full av ”bedömningar” som aldrig ifrågasätts.

Samma formuleringar upprepas.
Samma påståenden växer.
Fler fakturor skickas.

Till slut tas djuren.
Djurförbud.
Ekonomisk ruin.

En akt är inte sanningen.
Det är myndighetens version.
När ingen granskar makten – missbrukas den.

Systemet skyddar handläggarna. Inte djuren.

Länsstyrelsens djurhandläggare väljer ut sina offer efter noggrant övervägande.

Strategin är att med små insatser på rutin ruinera djurägaren och ta alla ägodelar. Detta innefattar också att ta hus och hem.

I strategin ingår att svartmåla djurägaren inför alla rättsinstanser, alla grannar och all statligt stödd media. Länsstyrelsen vet att rena lögner aldrig ifrågasätts av dessa instanser.

De fega handläggarna väljer ut ”enkla” offer!

Däremot undviker djurhandläggarna djurhållningen på storföretag eller statliga inrättningar. Dessa är svårhanterliga. De har råd att försvara sig med dyr advokathjälp. Det är oftast där som vanvård förekommer, men det är inte djurhandläggarna intresserade av. Det är makt och pengar som styr!

På storföretag sker djurplågeri – ändå klarar de sig!

https://www.sverigesradio.se/artikel/7183182