Kontakterna mellan länsstyrelserna och Förvaltningsrätterna är flitiga. Ofta sker tjänsteutbyten dem emellan. En jurist på Länsstyrelsen kan därmed ge vägledande råd hur man ska ”smörja” en Förvaltningsrätt till att vinna domar samt ge automatiskt Länsstyrelsen tolkningsföreträde i alla djurfrågor.
Ofta sker ej bokförda telefonsamtal mellan länsstyrelse och Förvaltningsrätt.
Det grövsta exemplet visar en dold inspelning som gjordes i domstol där domaren kom överens med länsstyrelsen om domslutet i pausen. Tyvärr har denna inspelning inte rättslig bärighet.
Ett annat exempel är att enhetschef för Länsstyrelsen i Stockholm stannade kvar tillsammans med domare och nämndemän efter förhandling. Ingen vet vad som där blev sagt.
En del domare och nämndemän är dessutom trogna frimurarorden och då räcker ögonblinkningar eller andra tecken till hur domslut ska falla.
Allt är en låtsasdemokrati. Djurägaren är rättslös och förlorar till c:a 90-97 % i Förvaltningsdomstolen.
Så ruttet är Länsstyrelsen och det svenska rättssystemet.
Förvaltningsoförrätten!
