Trots att Länsstyrelsen inte är en polisiär myndighet så har den ändå inrättat straffmetoder utan domslut.
Detta är vitesföreläggande. Ofta utdelas dessa som hämnd när djurägare till exempel har en annan åsikt än djurskyddshandläggaren.
Det påstås i kontrollrapporter att det är för att ”inskärpa” allvaret i ärendet.
Hur dessa oftast obildade handläggare utan vana vid djurhållning kan använda dessa metoder påminner mest om totalitära staters metoder eller folkdomstolarna i forna Sovjetunionen.
Staten Sverige och Länsstyrelsen är nästan värre i sina förföljelser och övergrepp.
En tolkning är att djurskyddshandläggarna är trängda nu. De vet att sanningen är dem på spåren och de slår då tillbaka med de medel de kan. Samtidigt åker de allt djupare ner i lögnträsket!
Ingen kommer sakna dem!
De är dags för de sanna djurägarna att över nu när Länsstyrelsen rasar!
Länsstyrelsen begår brott!
